HUVUDSPONSORER:

Senaste kommentarer
h4 hemsida13 hemsida11 hemsida12

CCC1000 och annat nytt

2 juli, 2017

En annan kul grej som alltså varit i görningen ett tag, är att jag blivit ansvarig tränare för damerna i CCC1000. (Se hela pressmeddelandet på langd.se). Ett härligt gäng skidentusiaster med höga ambitioner i spåren trots karriär och begränsad träningstid att lägga. Riktigt kul ska även det bli och garanterat något jag kommer återkomma till efter sommaren när läger och träningar drar igång igen. 10-12 damer är med i dagsläget, merparten i Stockholmområdet och ytterligare ett gäng utspridda i de andra CCC1000-gängen Nord, Syd och Göteborg. Är det något fler som är intresserad av att vara med eller veta mer om upplägget går det fint att kontakta mig, eller Fredrik som ni enkelt kontaktar på fredrik.erixon@drivereklam.se.



En till jobbvecka har passerat.


Och en helg som vi har spenderat i Stockholm och Trosa.
Fina ställen denna årstid.


Trosa



Sköna löpturer på kvällarna med nya ställen att upptäcka.






Och så en dag på Grönan såklart (nedan). Finns mycket man vill ta med barnen på när man är här.





Veckan började dock på Idre Fjäll där vi spenderade förra helgen.



Nu blir det jobb i två veckor innan tre veckors semester.

Träningen då?
Jo. Jag tränar väl i princip varje dag ändå. Känner verkligen ett sug efter att träna och att jag behöver träna varje dag för att må bra. Vilket vissa dagar när jag inte hinner mer kanske betyder 30-40 min före 7 på morgonen eller 21 på kvällen. Det är också sällan jag kör pass över 1.30h. Men kanske normalpasset ligger på 1.15 sådär.
Fram till den här veckan hade jag inga rullskidor utan sprang bara när jag var här nere. Har aldrig sprungit så mycket asfalt som den här sommaren! (Utan att få minsta ont än faktiskt, peppar peppar.)
Men nu har jag fått ner ett par och det är verkligen SÅ KUL att åka rullskidor i nya miljöer. Sommarkvällar när solen skiner är det helt ljuvligt att cruisa runt och titta på allt som händer. Njuter verkligen av träningen då. Att man ser så mycket när man åker rullskidor. Att man kommer ganska långt, utan att det heller går för snabbt som när man cyklar. Ganska perfekt fart för att både hinna se och samtidigt inte köra in i folk.
Väldigt roligt att träna alltså.
Fast jag saknar inte att träna 5 timmar om dagen. Eller två pass, sex dagar i veckan.

1 kommentar

Inspirerande, roligt och ganska skönt!

25 juni, 2017

Två veckor har snart gått sedan jag började på Vattenfall. Kanske skrev jag det till viss del även sist, men det har verkligen känts som att öppna luckan till en ny värld. Slutar man elitidrotta när man är 21 är det säkert en viss omställning även då. Slutar man när man är 34 som jag, är det definitivt en än större förändring. Speciellt om man därtill levt mer eller mindre enbart som idrottare, jämfört om man haft en vanligt jobb under tiden.
Jag komma säkert återkomma mer till den biten i ett annat inlägg. Om för- och nackdelarna med det, som det finns mycket viktiga bitar att tycka och fundera kring, och vad som faktiskt finns att utveckla för idrotten.

Jag har trivs otroligt bra, den lilla tid som har gått. Med alltifrån atmosfären och miljön, till arbetskamraterna och själva jobbet. Att lära sig en massa nytt och ställas inför helt nya utmaningar har verkligen varit kul. Kanske kunde jag inte bli mer redo för en förändring än jag var. I fjol när jag gjorde ett försök att sluta, kände jag både sorg, ångest och tvivel och kunde inte riktigt släppa att jag fortfarande tyckte det var så roligt att tävla. Även om just den biten inte heller känts riktigt så i vinter trodde jag ändå att det skulle bli lite svårt att ställa om också i år. Men förmodligen hade jag nu kommit till en punkt där jag känner mig klar. För den här gången har jag inte tvekat en sekund.
Snarare känner jag mig mer inspirerad och motiverad än på väldigt länge. Njuter verkligen över att få leva ett vanligt liv, träffa otroligt mycket nya människor och insupa en ny miljö.
Det där att man ska sluta när man är på topp är nog inte helt enkelt.
För det var nog så jag kände för mycket ifjol. Att jag inte visste om toppen var nådd. Och då är det förfärligt svårt att släppa den känslan.

Jag har ju funderat mycket på vad jag vill jobba med. Om jag skulle vara kvar inom idrotts- och skidvärlden, vilket på sätt och vis kändes det som ett naturligt steg. Jag har ju föreläst och kört endel träningsgrupper under våren, vilket också varit kul och som jag kommer att försätta med i viss mån även framöver. Samtidigt kände jag att jag ville komma till en miljö där jag fick chansen att lära mig helt nya saker, lära av andra, på en plats där det finns stora möjlighet att utvecklas. Att komma ut från skidbubblan jag levt i så stor del av mitt liv har faktiskt varit väldigt skönt. Som att ta upp en del av sig själv som man gömt undan under väldigt många år. Typ hela mitt vuxna liv.

Jag kommer fortsätta att träna en hel del såklart. Men det har också varit grymt skönt att bara träna när jag känner för det. Vilket egentligen är varje dag. Men inte lika länge och väldigt sällan två gånger om dagen. Dessutom i den träningsdisciplin jag vill, i vilken fart jag vill och med vem jag vill. Ja. Det är rätt mycket som är skönt med det faktiskt.

Midsommar i Dalarna, Åsen, Älvdalen.



Idag har vi åkt upp till Idre Fjäll för orientering och semester ett par dagar. Jag åker hem tisdag kväll för att jobba ons-fre medan Bengt och barnen blir kvar till torsdag.



Kanske läste ni också om det här också häromdagen. Om idrottens ojämställda distanser.
Intressant och bra att det är fler som börjar reagerar också inom andra idrotter. Bra Lisa!
Det som man länge verkligen undrat över varför inte fler idrottare reagerar på. Kanske har vi en förändring på gång!?

</a>

Sommar i Fryksås Fäbodar





Besök gärna vår hemsida brudtallen.se för mer info och bokning.

Så får ni har en fortsatt riktigt go sommar, så hörs vi igen!

3 kommentarer

Livsomställning!

19 juni, 2017

I måndags för en vecka sedan började jag alltså på Vattenfall Services i Solna. Med en helt ny vardag och nya rutiner.
En livsomställning det finns omåtttligt mycket att berätta om egentligen. Från den här veckan, men också dessförinnan. Senare månaderna, senaste året. Processen när man börjar känna att man är redo att lämna det man har gjort och börja med något annat.
Om att gå från elitidrottare till att leva ett vanligt liv.
Om att stiga ut från idrotts/skidåkare/träningsbubblan jag levt i under hela mitt vuxna liv (+barn och tonår).
Vilka möjligheter som plötsligt öppnar sig. Vilken ny frihet som uppstår, men säkert även förpliktelser och nya utmaningar.
Hur det är att gå från 20-25 till 10 och snart kanske bara 7 träningstimmar i veckan.
Från att vara besatt av idrott till att bara ägna idrotten tankar någon timme per dag.
Om att sätta nya mål med livet. Med karriären. I vardagen.
Hur det är att jobba i ett företag (koncern) med 7 gånger fler anställda än hela Älvdalens befolkning.
Vilket ytterligheter det är att bo i Älvdalen och i Solna, om att pendla mellan dessa två, en gång i veckan.
Hur det är att gå igenom en av de största livsförändringar jag gått igenom i mitt liv. Likställt, eller näst efter, att flytta hemifrån eller att bli förälder.
Hur ofattbart roligt och inspirerande det är med alla nya människor jag har fått träffa den senaste tiden.
Hur spännande det känns med allt roligt som väntar.
Hur snabbt det gått efter att jag kontaktade Vattenfall för 3,5 vecka sedan, till att jag började jobba där 2,5 vecka sedare.
Hur märkligt det känns när man träffar jämnåriga som man inser redan har levt det här livet i 10-12 år.
Hur mycket jag funderat hela det senaste året över vad jag vill göra i framtiden.

Det här och likvärdiga tankar som säkert skulle fylla en bok om livsförändringar, idrottsbubblor och karriärövergångar. Om vilka förutsättningar man möter. Hur man kan förbereda sig och när man vet eller inte vet att man är redo.

Jag ska inte skriva någon sådan förstås. Men någonting mer ska jag skriva i alla fall. När tid ges.
Såhär i början är tanken att vara i Stockholm 3 dagar i veckan och jobba resten hemma. När jag sedan kommit igång lite mer med de projekt jag ska driva (som jag vet lite för lite om än för att berätta om) ska jag kunna variera lite mer och jobba något mindre i Stockholm ibland och lite mer hemifrån vissa veckor.
Mycket resande. Men tid jag också kommer att kunna utnyttja genom att jobba på tåget.
Vi får se hur det kommer att funka. Men det känns väldigt bra just nu i alla fall.
Det är kul att få chansen att jobba i en så stor organisation som Vattenfallskoncernen. Med obegränsade möjligheter att lära sig nya saker. I en inspirerande miljö med nya saker att drivas och motiveras av.

6 kommentarer

Nytt jobb. Nytt liv.

16 juni, 2017

Sedan i måndags får jag chansen nästan dagligen att träffa mina tidigare kollegor.
Numera i pappersformat.



I måndags började jag jobba på Vattenfall Services i Solna och nu har snart gjort min första vecka. Nytt liv och nya rutiner minst sagt. Men väldigt spännande och väldigt roligt.
Jag lovar att jag ska berätta mera förstås. Men The story får komma senare.
Så håll utkik så hörs vi!!

4 kommentarer

Mera föreläsningar med mera

14 juni, 2017

I söndags blev det mera rullskidskurser i Västerås alltså.
Av privat slag och en större som jag anordnade tillsammans med Lotta Brangefeldt som driver Snabbare Starkare Smidigare som vanligen anordnar löparkurser och träningsresor från Västerås. Riktigt kul och trevligt.
Att träffa nya människor som tacksamt tar emot tips och råd om hur de ska förbättra sin åkning ger väldigt mycket tillbaks i form av energi glädje. Och att köra kurser på sommaren är ju alltid så mycket behagligare och enklare än på vintern när man slipper frysa sönder efter några timmar och istället kan stå ute och köra långa genomgångar. Eller som i söndags avsluta med fika ute.




I måndags hade jag sedan en föreläsning för Stockholmsidrotten runt min bok, på Eriksdalsbadet, för en blandad grupp av aktiva och ledare från olika idrotter. Det blev bra diskussioner och förhoppningsvis en grund för att jobba vidare internt med frågorna.
På två timmar hinner man ta upp mycket men inte gå in på djupet så ingående. Då behöver man förmodligen flera träffar.
Men en trevlig kväll som även den gav mycket energi.






Från Stockholm drog jag vidare till Fryksås för att avsluta en konferens för Skandia (som bott i våra och smidgårdens stugor mån -tis) med en föreläsning om Mål, motivation och drivkrafter.
Lite blandade förläsningar på slutet alltså om både träning, jämställdhet och motivation. Skönt på ett sätt. Håller man liknande föreläsningar efter varann känner man lätt sig som en papegoja.



Idag är jag på väg till Stockholm igen för nya uppdrag.
Som jag får återkomma till!
Ha det gott så hörs vi snart!

Kommentera