HUVUDSPONSORER:

MELLAN PARTNERS: UTRUSTNING STÖRRE: ÄLVDALEN IF PARTNERS: UTRUSTNING MINDRE/ÖVRIGA SPONSORER:
Senaste kommentarer
FryksåsSlider2 fryksås slider1 SMpallen VM Ej sparat Förhandsvisning-dokument DSC_0113 Gällivare2010 Bild 180 vinterbild _DSC3493 alpecermis
Följ mig gärna även på Instagram som @mariarydqvist Uppdaterar jag inte här uppdaterar jag där!

Klart godkänt.

21 november, 2014

Kul att det är igång!
Tänk att man kan känna sig så trött efteråt fast man bara kört 6km. Men vet att det brukar vara så efter första loppen. Betydligt tröttare efteråt än senare på säsongen. Antagligen för att man varit mer spänd, osäker. Omedvetet. När folk frågade igår om jag var laddad tänkte jag. Laddad? Idag. Redan. Det räcker väl sjutton att jag är laddad i morgon.
Och det gjorde det ju verkligen. Räcker att ta sig ner till stadionområdet 1.30 tim före start för att bli laddad gott och väl. Kroppen går på helvarv. Som den inte gjort sedan förra vinterns tävlingar ungefär. När man har träningsplus när man står stilla vet man att man är tänd. Tillräckligt tänd och fokuserad.

Att börja med 6 km brukar ofta känns rätt stressigt. Idag var det dessutom ordentligt svåråkt. Mycket saxning och inte mycket till spår.
Jag var osäker på skidvalet. Det var ganska svårt idag. Skulle man prioritera glid eller fäste? Jag valde glid.
Och jag är nöjd. Med en 7e plats är jag med.
Jag är nöjd med tanke på många saker.
Hatföre och svårt att hitta tekniken.
Medelkänsla.
Men stabilt.
Överrkoppen svarar bättre i år.
Och lite bättre resultat än detta lopp ifjol. Sådant känns alltid bra.
Nu ser jag fram emot en ny tävling med skate i morgon.
I sockret. För det lär bli ännu sockrigare i morgon. Men i skate får det vara hur sockrigt det vill. Så det är helt ok.
Hoppas du hänger med oss då med!
Så hörs vi sedan!

4 kommentarer

Premiär IGEN!

20 november, 2014


Tänk att det nu drar ihop sig igen. Att säsongen ska börja och att jag är här ännu en gång. Det känns häftigt och roligt. Inte så stort. Men speciellt. Inte med det där överväldigande nervpirret som det var förr. Inte med det där spekulerandet. Analyserandet över både sin egen och andras form. Ganska långt ifrån det. Men spännande ändå. För att det alltid är ovisst. Första gången. Och för att man inte vet ett dugg hur vintern kommer att gå.
Samtidigt är det en slags lättnad att bara vara här. För att det är det här man har jobbat för, tränat för och att förarbetet nu är gjort. Att äntligen få ägna sig åt det som är det verkliga anledningen till att man tränar. Att det är så jäkla roligt att tävla! Det känns skönt.
Om allt går som planerat gör jag min 11:e seniorpremiär här i morgon! En enda har jag stått över på grund av graviditet 2012, men annars har jag tävlat här varje år sedan nov 2003. Otroligt att det blivit så. För det är ganska många gånger. En seger har det blivit, någon andraplats, tredje, fjärde, femte sjätte, sjunde. Men också en hop betydligt längre ner. Delvis beroende på internationellt motstånd som varierat mycket med åren. Olika distanser, olika banor. Men också olika form förstås. Hur jag fått till vallning, teknik eller bara hur väl jag lyckats genomföra loppen. Det är mycket det hänger på och mycket som ska på plats. Kanske är det just därför jag känner mig rätt ospekulerande nuförtiden. Man vet vad det är man kan påverka och vad man inte kan. Det är bara å köra. Så ser man hur det går!
Hoppas ni hänger på framför TV.n i helgen!

7 kommentarer

Från Bruks till Grönklitt

15 november, 2014

Det blev klart bättre förhållanden sedan kylan kommit tillbaks och man kunnat förlänga spåren i Bruksvallarna. Från onsdagen hade man fått till en bana på dryga 4km som gick bra att snurra varv på varv . Visserligen löst och dåligt pistat efter ett tag men tillräckligt bra för att få skaplig snöträning. På torsdagen och fredagen var jag med och körde träningsrace. Först 10km Skate och sen 5km klassiskt. Kroppen kändes bra trots rejält mycket träning och trötta ben. Tekniken är däremot ett frågatecken eftersom jag numera inte har någon tränare utan tränar allt efter egen känsla. Där har jag säkert en del att fila på innan det känns 100.

När jag åkte hem i går eftermiddag var jag väldigt nöjd med min dryga vecka i Bruksvallarna. Mycket träning, säkert timårsbästa och även mer än jag brukat köra dessa veckor tidigare år. Dumt att inte passa när det fungerar bra, man har mer gått om tid än vanligt, och passen går av bara farten. Det är ju inte alltid det är så och jag tror heller inte det kommer vara negativt för känslan.

I dag är jag hemma igen en dag för vila och ompackning. I morgon tänker jag dra upp till Grönklitt för några pass. 1,3 km ska vara klart där uppe.
Bengt och Charlize är fortfarande sjuka efter en megamastodontförkylning som jag lär försöka hålla mig borta ifrån. Det är rejält jobbigt när man inget hellre vill än att vara med dem och ta igen för missad tid. Men så vet man hur mottaglig man är efter läger och hur mycket man ångrar sig när man väl får ett par veckor förstörda denna årstid. Det är alltid ett svårt och krävande ställningstagande, där man får trösta sig med att det är en period nu och inte hela året man måste vara lika noga. Även om det är svårt när barnen växer så fort, ropar mamma efter en när man går och undrar varför morsan är så konstig som inte vill vara nära och kramas. Tänk om man ändå varit en sådan där som påstår att man aldrig blir förkyld! Lyllos.
Håller mina tummar hårt hårt för att detta ska vara den sista rejäla saken på ett tag.

Skogsprommis med Wildisen. I Älvdalen är det ingen vinter i sikte.

Hörs till veckan!

4 kommentarer

Från fjällvidder till välfyllt konstsnöspår

11 november, 2014

Ibland förändras förhållandena snabbt. När det väl satte igång att blåsa med varmgrader gick det enbart från söndagens förmiddagspass till måndagens förmiddag innan det nästan gick att åka rullskidor på rullskidbanan igen.
Bild från helgen och bild från igår.

Det gick också från 1 åkare per 500m till 100st.
För samtidigt som all åkning övergick till konstsnöbanan på 2,5km skedde också anstormningen av åkare från landets (alla) skidgymnasier, landslag, team och klubbar.
Ett enda långt masstartspass med åkarkoppel som bitvis bildar långa köer.
Egentligen tycker jag att det är rätt skoj att kryssa mellan folk och snirkla runt, upp och ner, kors och tvärs bland alla. Lite skicrossåkning över det hela och många man känner igen och får slänga några ord över axeln med. Timmarna rullar snabbt iväg.
Men såklart är det lite svårare när man ska köra intervaller. Och lika harmonisk åkning och lätt att hitta teknik blir det ju inte. Men ger något gör det definitivt, liksom banan är tuff och innehåller mycket för skidkänslan.
Från och med idag har man faktiskt inrättat träningstider så att juniorer tränar 8-10 och 14-16 och seniorer 10-12 och 16-18, allt för att det inte ska bli för mycket folk samtidigt. Festligt. Får se hur det går. Så här mycket folk på så liten yta har här nog aldrig varit faktiskt.

Senare under veckan hoppas jag på något träningsrace.

4 kommentarer

I Bruks på första snön!

7 november, 2014



I nästan halva livet har jag mött vintern här i Bruksvallarna ungefär denna vecka. Lite har det såklart varierat, då det i bästa fall skett redan i oktober och i sämsta fall någon vecka längre fram. Men så när har det blivit runt den här veckan. Ni kan förstå att det börjar bli många gånger!
(Och nej jag trodde verkligen inte då 1999 när jag var här i 1.an på Mora Skidgym och trängdes i 6 bäddstugorna nere vid stadion, att jag skulle åka hit varje år i 15 år, eller att jag skulle åka skidor FORTFARANDE 2014. Men så kul var det tydligen! Eller om det var att man inte kom på något bättre för sig..Det kan man ju spekulera i. Men genom både tonår, studietid, graviditeter och småbarn har det blivit i allehanda landslag, klubbar och team. Jesus alltså.)

Men lika ohyggligt skönt är det i alla fall också varje gång man får byta mörkret, regnet och den hårda asfalten mot det ljusa och mjuka snön. Uttjatade rullskidrundor i ensamhet mot milsvida fjällturer bland välbekanta ansikten. Milen snurrar fort iväg, liksom timmarna och passen. Det blir sådana kontraster när man äntligen får bryta av.

Jag drog till Bruks ganska spontant och snabbt när jag väl hörde att det var åkbart här. Ursprungsplanen var att åka hit redan förra helgen egentligen. Nu är jag här på obestämt antal dagar och bor tills vidare i en mysig liten timmerstuga tills övriga i teamet förhoppningsvis dyker upp.
Det är som det brukar vara denna tid. Man vet inte exakt hur det blir med allt och man får vara lite extra spontan och flexibel beroende på hur snöläget förändras.



Kanske blir det även åkbart i Grönklitt nästa helg och då drar jag väl dit en sväng innan man kommer tillbaks hit igen.
Men förhållandena är fina här och tar man inte sina bästa par åker man fint både över Mittåkläppen och hela rullskidbanan till Ramundberget med elljusspåret därtill. Över förväntan tycker jag. Bäst är det att skatea men sladdrig klassisk åkning går an det med i några dagar. Kanonerna går för fullt och snart lär både elljusspår och tävlingsbanor bli klara.

Har man ingen som fotar får man fota sig själv.

Än så länge är det lagom mycket folk här men på måndag och tisdag väntar den stora invasionen med både skidgymnasier, landslag, skidhögskola, militärlag och diverse klubbar. Då lär det blir några hundra människor till längs spåret som än så länge är ganska glest. Men det ska bli riktigt kul det med när alla kommer hit!



1 dm snö men tillräckligt vintrigt.

Fin och mysig liten timmerkåk 700m från spåren.

Ha en skön helg så hörs vi under veckan!

3 kommentarer