HUVUDSPONSORER:

MELLANPARTNERS: UTRUSTNING STÖRRE: ÄLVDALEN IF PARTNERS: UTRUSTNING MINDRE/ÖVRIGA SPONSORER: http://mariarydqvist.se/wp-content/uploads/2017/01/BUFF®-Sports-RGB-transparent_color.jpg
Senaste kommentarer
h4 hemsida13 hemsida11 hemsida12

Raiden, bokmässa och mera debatt!

13 mars, 2017

Igår var jag alltså med och körde ÅTERpremiärupplagan av Raiden Skate mellan Idre Fjäll och Särna 42 km. Arrangerad av mitt långloppsteam SkiProAm. Raiden som körs på två dagar med 58km klassiskt dag 1 Grövelsjön – Idre Fjäll och dag två som Skate 42km, där tävlingarna också kan köras separat en och en. Hade såklart gärna kört båda dagarna även nu, men kändes dels lite mycket med 10 mil till redan helgen efter Vasaloppet, dels fick jag i uppdrag att hålla en föreläsning på bokmässan i Falun på lördagen.

Även om jag nu blir lite partisk i sammanhanget måste jag säga att det var en rolig tävling med riktigt fin bansträckning, speciellt i utförsterrängen ner från Fjället. Ganska lätt bana med en del höjdmeter som tappas, men ändå lite backar som bryter av och aldrig gör banan enformig. Mycket växel fyra som jag gillar starkt (även om jag fortfarande är rätt seg i benen efter Vasan)

Jag hängde med herrtäten med Adam Steen i spetsen i ca 6km innan de drog på ganska hårt en bit och jag tvingades släppa. Åkte sedan själv en bit innan jag blev upphämtad av tredje herre som jag kunde åka och växeldra med i dryga 2 mil innan han släppte mig efter 31 km.
Sista milen åkte jag på själv och tog då in ganska mycket på herrtäten som jag sedan bara var någon minut efter i mål och trea totalt.

Kul att köra första skatelångloppet på många år. Och som jag skrivit förr. Jag är alltid lite ledsen för att inte fler långlopp går i skate eftersom det passar mig så otroligt mycket bättre än att staka.
Sedan har det varit kul att köra några långlopp nu flera helger på raken eftersom man kommer in mer och mer i rutinerna för varje gång.
Sista åren har det bara blivit något enstaka långlopp varje säsong och då hinner man glömma mycket av rutinerna. Som hur mycket vätska man behöver, vilken sorts energi, när och var osv. Samtidigt som väldigt mycket också har utvecklats och förändrats bara sista åren. För 5 år sedan bar i princip inga toppåkare egen vätska på sig under loppet, nu gör plötsligt de flesta det. I går testade jag för första gången att köra med camelbak, vilket funkar bra så länge det inte är alltför kallt. Har hört att man måste blåsa tillbaks vätskan i slangen för att förhindra i frysning (eftersom denna slang inte är isolerad), vilket jag också testade när jag tränade dagen innan.
Men så kommer man på tävling och inser att det är STÖRT OMÖJLIGT att orka blåsa med tryck samtidigt som man flåsar. Så min slutsats efter gårdagen är att camelbak funkar bra ändå till -5 grader (utan att man blåser tillbaks vätskan) och orkar man blåsa med tryck då åker man på tok för sakta. Möjligt att man kan träna på det eller att man är olika där, men för mig funkar det än så länge inte. (Suga är naturligtvis väldigt mycket lättare än att blåsa)




Kul att köra igår alltså. I år blev loppet väl lite av en testupplaga, men till nästa år tror jag säkert att arrangemanget kommer att bli betydligt större, när man vet hur upplägget ska vara.


Debatt under damernas 3-mil.

Kul också att Blomman hakade på min debatt i går under damernas tremil.
Bra att det är fler som börjar reagera.
Tydligen tillfrågades ett par aktiva damer även igår om de skulle vilja köra Femmil och responsen är ju inte alltid överväldigande.
Vilket kanske inte heller är så konstigt.
Har man vant sig vid att bara köra 15km och 30 km som längst kan det upplevas långt i början. Och något man heller inte har lagt upp träningen för. Men allt handlar om invändning, snarare än ett svar på att vi inte skulle orka rent fysiskt. Se bara på hur bra Britta hävdar sig mot herrarna i långloppen!
Herregud jag tyckte väl att det kändes som en evighet för 3 veckor sedan när jag körde årets första långlopp och lopp över 15 km. Att bara orka hålla fokus i 2tim och 20 min, när man har tävlat i 13, 26 eller 41 minuter hela vintern. Men sedan när man kört några helger så vänjer man sig ganska snabbt vid denna långdragna plåga istället för den mer korta och intensiva.
Jag tror att tanken bara är ovan för många.
Vi damer har helt enkelt vant oss (och lärt oss) att vi inte orkar lika långt som herrar.



I lördags var jag alltså ner till Falun och körde ett föredrag om min bok på Bokmässan. Också intressant. Men en lite ny publik och nytt forum.

Till helgen är tanken att premiära på Biren. Ska bli riktigt skoj!
Vi hörs mer senare i veckan!!

2 kommentarer

Sportgala för jämställdhet

9 mars, 2017

Onsdag, torsdag har jag varit nere i Stockholm för några uppdag, intervjuer och deltagande på
Swedish Alliance for Women in Sports Sportgala för Jämställdhet på Handelshögskolan i Stockholm, där jag blev utsedd till en av 50 Svenska idrottförebilder för Jämställdhet.
En blandad komplott av idrottare, ledare, media, forskare och näringsliv.
Väldigt roligt. Inte minst var det intressant att se ansiktet på många av de personer jag kommit i kontakt med, intervjuat, ringt, mailat, läst forskning av osv under arbetet med min bok. Många som jag inte känner i vanlig bemärkelse, men blivit bekant med genom gemensamma knutpunkter. Sådant är alltid roligt.

Det blev också ett besök på Kanal 5 för att medverka i en inspelning till en programserie som ska sändas inför OS-nästa år.
(God framförhållning får man säga..)





På lördag ska jag hålla en föreläsning på Dalarnas bokmässa och på söndag blir det Raiden, dag 2 skate från Idre- Särna.

En blandad vecka alltså.
Och det är väl alltid den här tiden på året man känner att livet är så skönt!
När man bara får släppa alla form-måsten
Och göra vad man känner för.
Kanske några veckor tidigare i år än andra år när man fullföljt världscupen till slutet.
Men lite samma känsla.

Eftersom krönikorna kom lite allteftersom under VM, kommer de alla samlade här igen, fail ni missade någon eller vill läsa igen.

http://www.expressen.se/sport/langdskidor/rydqvist-vi-vagar-inte-saga-att-vi-har-astma/
http://www.expressen.se/sport/langdskidor/maria-rydqvist-kan-odelagga-hela-vm/
http://www.expressen.se/sport/langdskidor/vallaboden-star-fast-som-ett-konskulturellt-fenomen/
http://www.expressen.se/sport/langdskidor/hoppas-ebba-har-fatt-samma-sms-fran-kalla/
http://www.expressen.se/sport/langdskidor/maria-rydqvist-mensen-har-inte-hittat-sin-plats-pa-arenan/
http://www.expressen.se/sport/langdskidor/maria-rydqvist-det-borde-inte-vara-rimligt/
http://www.expressen.se/sport/langdskidor/matas-med-floskler-om-att-kvinnor-inte-vill/

Ha det gott så hörs vi snart igen!

8 kommentarer

Vasan for the first time!

7 mars, 2017

Inför loppet i fredags skrev jag alltså att det skulle bli KUL att åka Vasaloppet! (Hur det än gick.)
Så nu när jag åkt. Var det då verkligen kul?
Sanningen att säga så beror det nog ärligt talat på vad som menas med kul.
Så här två dagar efteråt känns det väl kul att man har åkt.
Men under tiden…var det väl ett rätt jädra slit faktiskt. Från start till mål!
Inte en meter, utom möjligen i utförskörningen efter Höberg kändes det väl egentligen speciellt härligt att åka.
Jag visste väl att jag inte var världens förberedd, men att det skulle ge så stort utslag tänkte jag nog inte.

Efter noggrant övervägande valde jag alltså att köra med fäste till sist.
Jag förstod att det skulle påverka glidet över myrarna lite även om jag valde ett par hårda skidor som bar upp fästet bra, så ligger det ändå i lite när man trycker på i stakningen. Men avgörandet föll ändå på min osäkerhet på om ryggen skulle mäkta med första backen och sedan ytterligare 86 km utan ett enda bentag. Det kändes helt enkelt för chansartat.
Och visst var det riktigt skönt att kunna få diagonala och plocka lite placeringar fram till toppen av backen.
Men sen var det väl mindre roligt.
När hundreds and hundreds of starka karlar väller förbi över världens längsta myrparti och man sliter på i motvinden som en liten mygga utan både kraft, tryck och lätta skidor.
Aningen bättre blev det när vi kom in i skogen innan Risberg med lite mer variation i terrängen. Fram till Risberg hade jag ändå nytta av fästet. Till Evertsberg var fästet sedan hjälpligt, men efter Oxberg var det bara dumt att ens försöka sig på att använda benen annat än till saxning.
Att gå från 10 km till 90km känner jag i sig inte är ett stort problem. Men att slita som ett djur från första stavtag men muskelgrupper som inte är vana liknande belastning överhuvudtaget var otroligt kämpigt.

Men trots att ryggen håll på att krevera från Hökberg och hem lyckades jag väl i alla fall fälla ut hornen tillräckligt för att plocka hem i alla fall en del placeringar (bland herrarna), från ett lopp där jag annars bara sett mig passeras av åkare hela vägen. När vallan slitits bort, blev det också ett annat släpp i skidorna.

Efter Smågan såg jag en dam under hela resterande lopp. Tyskan som jag passerade i Hökberg.
Så det här med att damerna ska ha egen start i just Vasaloppet är ju rätt kluvet.
Jag tror att man behöver jobba på att locka fler damer att köra först faktiskt.

Nöjd med loppet.
Nja inte speciellt.
Det var nog sista gången jag åkte med fäste, utan egen dricka som backup och utan fler långlopp i kroppen.
Men en klar erfarenhet rikare, det var det absolut!
Och några fler Vasaloppet det lär det väl säkert bli.

Ni har väl inte missat vilken tävling som går i helgen?!
Raiden återuppstår i ny tappning.
Besök idreraiden.se för mer information.

2 kommentarer

VM krönika 7: Vi matas med floskler om att kvinnor inte vill eller kan.

6 mars, 2017

Sista VM -krönikan Hittar ni alltså här.
Fullt med det mesta under VM vilket gjort att jag har inte hunnit ta upp diskutera mina trådar vidare här någonting Men det kan säkert komma vid senare tillfälle. Säg gärna till om det är något ni själva tycker att jag borde utveckla vidare också.



The Story om mitt Vasalopp kommer också snart.
Efter en intensiv vecka och fullmatad dag igår behöver jag vila både kropp och hjärna idag.

Men vi hörs inom kort!

Kommentera

Varför ska Kalla köra kortare än Olsson?

4 mars, 2017

Nu har det blivit krönikerspurt här innan VM hinner ta slut.
Här kommer två till krönikor.

En om Varför Kalla ska köra kortare än Olsson?



Och en om frågan som jag tror att många idrottskvinnor någon gång har funderat över.



Håll utkik. I morgon kommer ytterligare en krönika!

2 kommentarer