HUVUDSPONSORER:

MELLAN PARTNERS: UTRUSTNING STÖRRE: ÄLVDALEN IF PARTNERS: UTRUSTNING MINDRE/ÖVRIGA SPONSORER:
Senaste kommentarer
FryksåsSlider2 fryksås slider1 SMpallen VM Ej sparat Förhandsvisning-dokument DSC_0113 Gällivare2010 Bild 180 vinterbild _DSC3493 alpecermis
Följ mig gärna även på Instagram som @mariarydqvist Uppdaterar jag inte här uppdaterar jag där!

Ny huvudsponsor!

30 juli, 2014

Vilken sommar alltså! Inte precis vad man trodde när man stod där och frös i mössa och vantar på midsommarafton med 10 grader och blåst. Och så blev det istället den mest ihållande värme man i princip har upplevt. Precis en sådan riktig sommar som jag tror att vi alla behöver för att stå rustade när det blir kolsvart dygnet runt. Minns då dessa dar!

Om ni kikar till höger kan ni se att ett nytt företag dykt upp överst bland mina loggor. Atorp Automatsvarvning i Bredaryd, som tar över platsen från iCell och blir min nya mössponsor och en av huvudsponsorerna till den kommande vintern. Samarbetet med Atorp började visserligen redan för 1,5 år sedan men som från och med nu höjs upp ett snäpp och tar plats bland mina större sponsorer. Skid- och idrottsintresset är stort även i detta Smålandska verkstadsföretag vilket gör det extra kul att fördjupa vårt utbyte.

I veckan satte jag pers på mitt klassiska rullskidtest här hemma. Något som egentligen inte betyder så väldigt mycket mer än att förhållandena var bra och att formen är helt ok! De yttre förhållandena är alltid mer avgörande än formen på sådana här test och tyvärr är det svårt att jämföra tiderna från gång till gång. Men det var i allafall bättre än ifjol då det var liknande höga temperatur, och jag var bra på att skatea men hade sämre tryck i den övriga åkningen jämfört med nu.

Jag har ungefär fem tester som jag brukar försöka hinna med 1-3 gånger vardera varje år. Vilket det långtifrån blivit de år jag varit mycket på läger eller fött barn, men som det i varje fall kan bli ett sådant här år med mindre lägerdagar.
Racen jag rullar mellan är ett löprace i backe på 15min, ett klassiskt race i lättbacke på 20min(det jag körde nu), ett stakrace på 15min, ett skaterace i backe på 9min som körs 2ggr efter varann, samt ett skatesprintbetonat race som körs 4*3.30min. Samtliga race är ganska korta för att vara enklare att få in i det övriga programmet och vara möjliga att lägga in även under fartveckor och liknande. Plus att de kortare reacen har sådana egenskaper som jag tycker att jag behöver träna på mer än uthålligheten som kommer ändå med annan tröskelträning.
De flesta av racen har jag kört i fyra-fem år och under den tiden har man märkt hur otroligt bra man lär sig testerna och därför får bättre och bättre tider utan att man för den skulle bli LIKA mycket bättre skidåkare. För samtidigt tycker jag mig ha blivit bättre på att spara formen till vintern mot vad jag var förr och att det därigenom skiljer mer på sommarformen och vinterformen nu mot förut. Sådana gånger märker man därför hur mycket taktik, fokus och psyke spelar in på sluttiden. Och då tänker man tanken hur det hade varit om man på samma sätt kunnat åka sina tävlingsbanor i tävlingsfart före tävlingar. Hur mycket man hade kunnat kapa tid här och där bara genom att lära sig exakt hur man kör på de olika partierna. Eftersom man aldrig är på plats tillräckligt länge innan och banorna sällan är helt klara förrän just före är det något som knappt händer, inte ens till mästerskap. Ganska speciellt om man jämför med andra sporter. Men som samtidigt har sin tjusning också!

2 kommentarer

Härlig vecka i Småland och Skåne

26 juli, 2014

Nu är vi på väg upp igen efter en skön vecka i södra Sverige. Jag har verkligen uppskattat att vara här. Det har varit varmt så man storknar vilket gjort att man helt enkelt fått passa på att göra det som sådana dagar lämpas allra bäst för; att vara utomhus, bada och ta vara på den svenska sommaren som inte självklart är så här varm och härlig jämt! Först stannade vi några dagar hos mamma och pappa i Smålandsstenar innan for ner till Malmö och hälsade på vänner. Meningen var att dra vidare därifrån till oringen i Kristianstad, men i värmeböljan kände vi båda att det skulle bli mindre härligt i hettan med barnen, vagnen och blytunga ryggsäckar på en femdagarsetapp ute i skogen.
Så det blev någon extra rullskidtur i landet platt som en pannkaka och sedan Mellbystrand på vägen hem istället. Bättre denna gång.
Det är alltid härligt att få se sig omkring tränandes i alla dessa vackra sommarmiljöer. Nytta och nöje i en oslagbar mix.
Jag har haft många fina rullskidturer under veckan, löpning har det bara blivit några korta turer eftersom mina vader fortfarande inte återhämtat sig efter tävlingen för två veckor sen.
Tillbaka i Småland firade vi vår lilla 4-åring den 24e. En härlig dag på sitt sätt varje år. Mitt i semestern, alltid med jordgubbstårta och med fika i sommarens grönska.
Med vår lilla tjej som börja förstå både det ena och det andra och kommer med mer och fler egna viljor.





1 kommentar

En paus i Småland är aldrig fel

21 juli, 2014

Efter diverse badstopp, glasstopp och allehanda andra stopp som kan behövas när man har små liv som har svårt för att sitta still, kom vi mot kvällningen igår ner till föräldrahemmet i Smålandsstenar. En veckas vistelse är planerad, på vår lilla rekreationscentral, där man efter 15 minuter känner att man får varva ner mer än på månader. Några dagar här brukar sänka pulsen ett par slag och se till man kommer upp på den där banan igen som man är lite för dålig på att prioritera emellanåt. Kanske inte i första hand för att man gör mycket mindre här utan för att det får en att landa och släppa den vardagliga vardagspusselkontrollen och hinnadetmantänktkontrollen så mycket mera. När man har ett never-ending-work är det lätt att det aldrig blir någon riktig paus alls, vilket inte är så himla bra. När jag kommer hit blir jag lite påmind om det.
Onsdag torsdag åker vi iväg för att springa oringen i Skåne en etapp eller två, hälsa på lite vänner och träna på några nya platser. Några grejer kan tänkas stryka på foten också för att undvika att hetsa hit och dit i vanlig ordning. Semester kallas det visst.


Egen fotograf och påhejare är också en sådan där ren semesterlyx, man får passa på att utnyttja när man har.

I en sådan här flack terräng och värme är det bara Swenor fyror och inget annat som gäller om det ska bli något mer än att bara stå och peta. Bäst är att variera motstånd emellanåt, men allra mest att använda tröghjul när det rullar så lätt som det gör en varm sommardag.


Jag har en sådan massa ämnen som jag har tänkt beta av här på bloggen, som jag inte riktigt tagit mig tid till här på slutet. Bland annat lite av det som jag lyfte på locket till under radioprogrammet förra veckan.
Vad var det jag menade med att det finns saker att utveckla i tjejers träning, forskning om kvinnor och träning och ämnen som inte tas upp och diskuteras tillräckligt. Men jag lovar återkomma till allt det där i ett senare avsnitt längre fram.
I nästa liv när jag alltid har gott om tid.
Hoppas ni har det bra och skönt i sommar ni också.
Kanske med lite mer tid för att bara vara.
Vi hörs igen så snart!

3 kommentarer

Stafettgäst i P4

17 juli, 2014

I går fick jag äran att vara med som stafettgäst i Eftermiddag i Dalarna i Radio P4. Det blev lite annat än det vanliga ”hur går det med träningen”-snacket, vilket var kul, fast kanske lite svårare. Efter ungefär 5 minuter in i programmet började hjärnan fungera, vilket var roligt för då fanns det mycket att säga i detta ämne. Kvinnligt idrottande, som jag nog skulle behövt många avsnitt för, för att kunna utröna allt om. Nu blev det lite skrapande på ytan, för att sedan få bolla frågan vidare till nästa gäst som kommer idag. I detta trevliga program. Om du vill lyssna på programmet i efterhand så finns det här, där jag kommer in ungefär 36 minuter in i programmet.
Det var riktigt skoj att få vara med förstås. Eller rättare sagt är det så fantastiskt bra att få kniven mot strupen och hoppa ur den egna trygghetszonen då och då, att jag nog hoppar på saker ibland enbart därför.
För att få känna sig lite nöjd över att ha gjort något som man på förhand inte riktigt vetat fullt ut hur det blir. Så att komfortzonen om möjligt blir större till nästa gång, eller att man kanske lär sig något.
Lika som att ringa de där skitobekväma samtalen man måste göra ibland, eller prata inför människor om något man inte riktigt har full kontroll på.
Det man övar blir man bra på.

1 kommentar

En ny tävlingsform, i Sportkullan Adventure Race.

12 juli, 2014

I morse var det tävlingsdags igen efter ett snabbt och mindre förberett inhopp i premiärupplagan av Sportkullan Adveture Race. En variant på multisport där man tävlar i fotorientering, mtb-orientering och madrasspaddling (istället för kanot) och lite simning. Korta banan startade i Grönklitt och gick i mål i Mora. (Långa banan även via Älvdalen.)

Vi tävlade i 3mannalag där alla i laget hänger ihop under hela sträckan. I mitt lag ingick Louise Bergfeldt (cykel o löptjej från Mora), och Frida en orienterartjej från Mora.
Vi fick en bra start och ledde stort i början. Det tar vi lätt det här, tänkte vi med ambitioner om en bra sluttid i sikte.
Strax före 3e kontrollen insåg vi the big big mistake. Ett gravt parallellfel som visade sig bli en hel timmes bom!
Plötsligt var vi passerade av de flesta lag. Vi Plockade sedan och passerade många lag, men efter ytterligare missar på cyklingen och lite andra misstag blev det inte riktigt den succén vi såg framför oss.
Den där A3 pulsen sjönk sakteliga neråt A1 och tävlingsträningen blev i allafall ett rejält långpass på 5,50tim och 5e plats.

(Foto:Sportkullan.se)

En jättebra arrangemang med 34 anmälda lag och fin miljö.
En trevlig tävling på många sätt, även om jag också måste säga att det här med multi inte riktigt är min grej.
Tävling ska vara full fräs, stumma ben och högt flås från start till mål.
Inte så många andra moment. Lite Därför blev det heller ingen orienterare av mig. I den orienterarsläkt jag lever i (med Europamästare Jonas som idag tagit VM-guld i budkavle! (Fantastiskt kul!)) har jag tänkt många gånger att jag ska ta tag i och lära mig orientera på riktigt. Men det slutar alltid med att jag tar den enklaste banan i alla fall, för att säkert få bra träning. Jag använder gärna hjärnan annars, men när det är tävling ska jag bli trött, helt slut och inget annat. (Vilket såklart en duktig orienterare blir, men inte någon som börjat i helt fel ände som jag.)
I veckan hade jag planerat ett par löptävlingar, men vaderna är inte helt kardemumma, så jag får nog se hur det blir.

1 kommentar