HUVUDSPONSORER:

MELLAN PARTNERS: UTRUSTNING STÖRRE: ÄLVDALEN IF PARTNERS: UTRUSTNING MINDRE/ÖVRIGA SPONSORER:
Senaste kommentarer
FryksåsSlider2 fryksås slider1 SMpallen VM Ej sparat Förhandsvisning-dokument DSC_0113 Gällivare2010 Bild 180 vinterbild _DSC3493 alpecermis
Följ mig gärna även på Instagram som @mariarydqvist Uppdaterar jag inte här uppdaterar jag där!

Fredagsläget

26 september, 2014



Titt som tätt kör jag träningar och hälsoföreläsningar för ett gäng företag i Älvdalen. Mest och bäst regelbundet har det blivit med Pressmaster som jag under veckan körde årets tredje träff med. En blandad grupp rullskidåkare med alltifrån förstagångsprovare till elitmotionärer när vi körde ett pass på rullskidorna för första gången. Annars har det blivit mest löpning, skidor på snö, stavgång, styrka och teori om träning.
Jag brukar försöka pointera det att det är stor skillnad första, andra och tredje gången man åker rullskidor i sitt liv, när vi talar om en så balanskrävande sport som man snart blir varse om att rullskidor är. Lite krämpor och ont i vristerna lär man räkna med i början, men annars brukar man numera kunna lura ut de flesta människor att prova, med gott resultat. (Och 90-talets töntstämpel skapligt utraderad.)




Grymt höstväder och fint Wäsapass under gårdagen med gångare Mari Olsson, som jag brukar med springa, köra styrka och ibland gå stavgång med. (Dock är det inte Mari på bilden till vänster utan jag, och Mari som tagit bilden).

Fredagar betyder Bamsegympa, Wildas första egna aktivitet och en massa livliga barn med mycket kut i benen. När det börjar bli varmt i kläderna släpps det också loss!


Balkongen klar och utsikten fixad i Fryksås.

Nästa helg ska till Örebro och hålla föreläsning med temat ”Sveriges snabbaste tvåbarnsmorsa”, dit det går bra att komma och lyssna. (Bild till höger) Jag ska dock inte tala så mycket om hur man blir en snabbare morsa (vilket i och för sig skulle vara intressant att prata om), men den här gången blir det mer om hur man kanske kan bli en bra skidåkare rent allmänt (och morsasnacket som en parantes).
Vi kör också en hel träningshelg med teamet i Örebro och säkert lite löpning på vinterns SM-banor.
Men vi får höras innan dess.
Ha en underbar helg så länge!

Kommentera

Energialternativen mer naturligt bra för magen

21 september, 2014

Glad över att det blev några fina dagar i Falun. Det ger alltid ett viktigt avbrott att komma ner både för träningssparing, ny terräng, sällskap och umgänge. I tillägg till lite ärenden som alltid måste betas av i civilisationen åt familjen när hösten slår till.



Under fredagen fick vi till ett riktigt Alppass när jag besökte Romme, Borlänges alpinanläggning, tillsammans med DSA. Kylig morgon med dimma och sedan en stekhet sol som fick svetten att lacka rejält under den alldeles för pessimistiska höstklädseln. En riktigt överraskande lång backe faktiskt, längre än både Wäsa, Gopshus och Gesunda, och lång för att var Borlänge som man inte tar för våldsamt kuperat. Efter en sommar utan varken stavgång eller utförslöpning fick benen en chock liknande den efter första stavgångspasset på våren dvs med akut rörelsehinder 24-72 timmar senare. Som jag alltså är mitt uppe i just nu. Men bra att även stavgång funkar bra nu. Min absoluta höstfavorit.

Naturligare energi
Redan i vintras började jag prova det Schweiziska energiproduktmärket Winforce lite grann. Både i samband med tävling och endel under träning. Jag fick en klart positiv känsla och bestämde mig för att jag gärna ville testa mer. WINFORCE är ett varumärke som utvecklats utav schweiziska elitidrottare och näringsexperter med syftet att innehålla naturliga produkter utan konserveringsmedel, smakämnen, färgämnen eller andra konstgjorda tillsatser, något som också gör den lättare och bättre att ta upp för kroppen, inte minst för magen.

De flesta idrottare lär någon gång ha upplevt problem med magen i samband med tävling. Tävling som oftast är det som sätter magen allra mest på prov, speciellt när man kör långlopp eller tävlar flera dagar i rad, då intaget av snabb energi mångdubblas jämfört med i vanliga fall. Stress, tuff belastning och högt energiintag gör till slut magen ganska känslig, mer eller mindre för alla skulle jag säga. Den som har en helt opåverkad mage efter en Tour de Ski vecka, eller ett Vasalopp tillhör nog undantagen. Under årens lopp har man hunnit prova en hel del olika energiprodukter och nog tycker jag att man märker rätt stor skillnad mellan olika produkter. Inte så mycket på träning, men väldigt mycket på tävling. Köper man någon mindre utvecklad variant i stil med den smurfblå drycken powerrade med 75% färgämnen är det större risk både för håll, kramp eller illamående. För att inte tala om sockerdippar helt utan kontroll.

Eftersom jag inte äter speciellt mycket socker i vanliga kosten och heller inte använder sportdryck mer än på tuffa pass, har jag överlag alltid tyckt att jag får en väldigt positiv sockerkick när jag väl använder sportdryck eller liknande. Samtidigt har jag insett att jag länge använde lite för snabb energi i samband med tävling, vilket gjorde att jag säkert fick en del onödiga dippar när blodsockersvängarna blev för stora. Nu kör jag istället med något långsammare dryck och sparar på det riktigt snabba till slutet av lopp eller riktigt korta race. Då funkar CarboBasic bra med högt innehåll av potatisstärkelse som är mkt lättsmält men med högt innehåll av långkedjade kolhydrater. Och sedan Isotone med högre intag av snabba sockerarter när det är dags att gå över till snabbare energi.
Som återhämningsdryck är det sedan som Power Protein som gäller.


I samband med tävling och maxprestationer finns också koffeinmixen Booster och nödraketen Ultra Energy Complex.

Märket är fortfarande väldigt nytt i Sverige och ännu så länge finns produkterna på följande ställen, något som ökas på allteftersom och går förhoppningsvis snart också att köpa både Online och i fler fysiska butiker. På Caout.se finns också mer att läsa om produkterna.

Vi hörs mer under veckan som kommer!

1 kommentar

Där man lever läger året runt

18 september, 2014

I stället för förra veckan läger har jag bosatt mig i Falun några dagar för att fylla igen det lilla tappet. Det är tur, för här har man läger året runt. Inte behöver man planera in för att det ska passa någon speciell vecka heller. Folk finns här alltid och fler och fler fyller det på. I princip går man ut och ställer sig på rullskidorna så kommer någon förbi och vill köra ett pass.
Snacka om lyx.


Sommar i september med ljumma sommarkvällar, så här 1,5 månad innan vintern är inplanerad ska börja.



Det känns väl inte supertoppen än för mig, men är himla skönt att komma igång med bra träning igen ändå.

Det blev inte så mycket skriver idag, så vi får höras snart igen här någon annan dag istället.
Ha det bra tills dess!

Kommentera

Lägret som krympte till 0.

13 september, 2014

Det var ju alltså nu jag skulle lägga upp alla de trevliga träningsbilderna från vårt fina, hårda läger i Torsby, med Tosseberg, Hovfjället och den mycket erkända tunneln. Men lägerdagarna krympte och blev i princip inga kvar. Lägret slutar i morgon och jag är fortfarande kvar hemma.

Förra veckan var barnen alltså sjuka och förkylda, vilket jag först hyste hopp om att jag klarat mig lindrigt ifrån. En övergående känning under lördagen där jag sedan tränat på under söndagen. Väskan stod packad och redo, men när det så blev dags att ge sig iväg blev jag plötsligt osäker och lät meddela att jag skulle vänta en dag. Dagen därpå skulle jag natuligtvis komma. Det blev nästa dag. En diffus känsla i halsen, en diffus trötthet, men som skulle gå över bara jag tog det lite lugnt till dagen därpå. Återigen SMS om att jag skulle komma imorgon. Samma visa igen. Ett kort träningspass där jag kände mig lite trött och så något i halsen ibland. Men till Torsby är det inte och speciellt sjuk hade jag inte varit, så läger skulle det naturligtvis bli. Tills det så blev fredag kväll. Fortfarande hemma, och med insikten om att det nu blivit lite för många dagar utan riktig träning för att kunna riva igång med två pass på en gång.
Ett läger till förstört för en skitsak alltså. Men men. Idag har jag i alla fall tränat igen. I stället får jag nu återigen försöka dra iväg någon annanstans för att få till lite sparring och lägerkänsla. Synd för denna gång. Både för missad träning och alla politiska diskussioner som hade behövt bli avhandlade så här inför valet. Nu har man alltså fått rösta utan dem istället. Jag blir ju som det flesta andra mycket mycket intresserad av politik vart fjärde år, även om intresset däremellan bara är så där lagom ljummet. Framförallt är det alltid kul att titta på mästare i retorik som vet hur man verkligen gör.

Det blir lite hattigt ibland, som vi alla vet. Dagisbaciller är elaka och svåra att rå sig på. Delvis för att man får 300ggr mer smitta jämfört med när någon nyser på en i affären. En underbar men farligt kladdig puss och snor som man i början noga tvättar bort, men till slut ger upp när man tvålen tagit slut och händerna skrumpnat bort för att man tvättat dem 25 gånger i timmen.
Barnpussarnas baksida hur härliga de än må vara!

En naturlig pulsering i träningen som i alla fall gör att man inte behöver oroa sig för att det ska bli alltför monotont. Benen är mycket mycket fräscha och utvilade och depåerna mycket välfyllda.


Och så missade man inte Bamsegympapremiären, vilket Wildisen tyckte var roligt.


Nästa vecka får bli en bra och tuffare träningsvecka!

4 kommentarer

När stället växer fram..

7 september, 2014


Magisk höstdag under gårdagen i Fryksås.
Varje helg som blir över försöker vi dra en vända upp till Fryksås och dona. Fastän vi haft gäster inhyrda över sommaren finns en hel del kvar att göra innan allt är klart för vintern. Altanen mot utsikten som ska byggas klart och en timrad vallabod som ska upp på gården. Och ett bygge som håller tidsplanen existerar väl inte? Man har börjat lära sig det vid det här laget..
När man håller på och bygger är det naturligtvis inte precis så avkopplande som man tänker sig att det kommer att bli på sikt att komma hit. Snarare är ögat ganska bra på att enbart se det som är kvar att göra, snarare än vad som faktiskt blivit gjort. Alla förseningar och ställningstaganden man ska tänka på, i stället för allt som faktiskt blivit fantastiskt fint och bra.
Men trots faktum, så finns den goa känslan där ändå Att det kommer att bli ett underbart ställe, när det bara blivit klart så där som vi har tänkt. Att finns ro och kraft och förundras över. Känslan för Fryksås som växer för varje gång vi kommer hit. För den magiska utsikten över Orsa sjön, som är slående här uppe. Och för lugnet som infinner sig mellan husen där allting går i samma gemytliga Fäbodstil.
Vi har lite strögäster även under hösten, men annars är det framförallt under sommar och vinter som Fryksås lever upp som det kan göra. Med mysfika på Smidgårdens Fäbodcafé eller lyxvåfflor på Fryksås Hotell, tillsammans med gästerna i de andra privata stugorna och de som bor här fast året runt. Runt vårt ställe Brudtallen, som fått en egen liten sidan här.

Utsikt från stugan och gungställningen på tomten. Fler bilder finns under fliken Fryksås här i menyn på sidan.

Till veckan drar vi alltså till Torsby med teamet. Vi hörs därifrån!
Och ha det riktigt gott tills dess!

1 kommentar